2018-02-23

Oengelska

En pseudoanglicism är ett ord som ser engelskt ut men som inte är det.

Kanske har det en gång använts i engelskan, allmänt eller i någon sektor, och då lånats in. Det finns säkert bättre exempel men det jag kommer på just nu är när Sony lanserade en riktigt bärbar kassettspelare 1979 som de kallade Freestyle i Sverige, Walkman på andra håll.

Kanske är det en svensk konstruktion av engelska ord. Exempel: After work AW, syftandes på barhänget efter jobbet, är svenskt.

Riktigt roligt och förvirrande blir det när man stöter på m e m oengelska anglicismer i andra språk.

Hört talas om rallye-paper? Det är rally på franska. Papperen kom en gång från engelska paper chase som syftar på en snitslad bana; men även om båda delarna av rallye-paper är purengelska så är hopsättningen definitivt oengelsk. Sen är det en annan sak att engelska rally avsåg militär omgruppering; det lånades in i franskan där det kom att avse samlingar av bilar/bilentusiaster, och så tävlandet rallye-paper; för att sedan lånas tillbaka till engelskan med den betydelsen. Vad är egentligen en anglicism?

I Ungern kan man fortfarande höra hårddiskar kallas winchester. Beteckningen uppstod på tidigt 1970-tal (orsaken verkar inte helt glasklar) och var det första jag hörde massminnena kallas ca 10 år senare.
I Italien kan man åtminstone höra det vardagliga begreppet, un termine informale, body rental. Jag vet inte vad ni tänker på men det avser personaluthyrning. Åtminstone i just Italien.

WP (sve): Pseudoanglicism
WP (eng): Pseudo-anglicism


2018-02-22

Orsakar lungcancer rökning?

Ronald Fisher (1890-1962) var ett självständigt, egensinnigt geni. Han är 1900-talets viktigaste namn inom statistiken. Han utvecklade randomiserade kontrollerade studier, idag en självklar hörnsten i alla vetenskaper där de kan tillämpas. Han studerade ingående problemet med att skilja på kausalitet och korrelation; när kan vi dra slutsatsen att företeelsen A orsakar B, eller att A inte orsakar B?

Ett fall där A bevisligen orsakar B är så omsorgsfullt och gediget demonstrerat sedan så länge att det känns lite egendomligt att det alls ifrågasatts. Men en av de första studier där sambandet mellan rökning och lungcancer påvisades publicerades 1950 i den synnerligen ansedda British Medical Journal. I den studerades över 1400 patienter där hälften hade lungcancer (som hade ökat dramatiskt de senaste decennierna), hälften inte. Alla möjliga faktorer kartlades för att försöka hitta den som orsakade cancern. Resultatet var tydligt men inte helt avgörande. Men det fick stöd av den ena studien efter den andra, över hela världen. 1957 slog redaktionen på BMJ och landets medicinska forskningsråd fast att "the most reasonable interpretation of this evidence is that the relationship is one of direct cause and effect": rökning orsakar cancer.

De fick, givetvis, mothugg. Vi vet att tobaksbranschen tidigt mobiliserade mot forskningen. Ett tyngre namn utgjordes av en genial statistiker som ingående studerat problemet med att skilja på faktiska och skenbara orsaker. Fisher sade inte att slutsatsen behövde vara fel i sig, men att man ännu inte hade tillräckligt mycket data för att kunna dra den.

En av Fishers hypoteser är riktigt "fin": Ponera att lungcancer kan ta lång tid på sig att utvecklas, kanske flera decennier. Och under denna tid ger upphov till en lätt retning, ett undermedvetet obehag i lungorna. Tänk vidare att detta obehag mildras av tobaksrök. De framtida patienterna skulle få ett röksug som de inte riktigt vet orsaken till ... Voilá: Lungcancer orsakar rökning!

Det där låter ju absolut helstolligt. Men hur stolligt är det egentligen? Var går gränsen mellan rimliga och orimliga hypoteser?

Man har funderat på hur Fisher egentligen resonerade. Styrdes han av politiska åsikter? Eller var han kanske köpt, mer eller mindre, av tobaksindustrin? Men även om han fick medel från dem för att studera huruvida rökning och lungcancer har genetiska orsaker, så behöver man inte studera honom länge för att inse att han var alldeles för egensinnig för att låta sig lockas av pengar eller inflytande. Själv lutar jag åt att han är ännu ett exempel på hur folk som blivit tillräckligt vana vid att ha rätt utvecklar en sorts undermedveten immunitet mot att på allvar ifrågasätta sig själva.

Ronald Fisher fortsatte livet ut med att hålla fast vid tanken på att rökning inte orsakar lungcancer liksom att röka pipa.

Artikeln jag använt som huvudkälla avrundas med ett citat av en av forskarna bakom 1950 års studie. I ett tal inför Royal Society of Medicine gick han igenom hur man avgör om A orsakar B eller inte, vilka kriterier som är viktigare än andra ... Men även den grundläggande vetenskapliga principen att varje slutsats är provisorisk. Att man alltid ska vara redo att ändra sig innebär dock inte att man kan tillbringa resten av livet med att samla in data; eller så lång tid som behövs för att få "rätt" resultat, kantänka.
All scientific work is incomplete – whether it be observational or experimental. All scientific work is liable to be upset or modified by advancing knowledge. That does not confer upon us a freedom to ignore the knowledge we already have, or to postpone the action that it appears to demand at a given time.
- Austin Bradford Hill (1965)


Ben Christopher, Why the Father of Modern Statistics Didn’t Believe Smoking Caused Cancer, Priceonomics 21 september 2016
Wikipedia: Ronald Fisher

2018-02-21

Gell-Manns amnesi

Murray Gell-Mann är en amerikansk partikelfysiker och nobelpristagare (fysikpriset 1969). Hans främsta bidrag till världen är nog att han myntade begreppet kvarkar, lånat från Joyces Finnegans Wake. En annan insats är när han diskuterade en företeelse med en annan känd herre, som när han senare återgav samtalet passade på att för effektens skull (skriver han själv) namedroppa Gell-Mann.
You open the newspaper to an article on some subject you know well. In Murray's case, physics. In mine, show business. You read the article and see the journalist has absolutely no understanding of either the facts or the issues. Often, the article is so wrong it actually presents the story backward – reversing cause and effect. I call these the "wet streets cause rain" stories. Paper's full of them. In any case, you read with exasperation or amusement the multiple errors in a story – and then turn the page to national or international affairs, and read with renewed interest as if the rest of the newspaper was somehow more accurate about far-off Palestine than it was about the story you just read. You turn the page, and forget what you know.
- Michael Crichton, essän Why Speculate? (2002)

Sammanfattat: Om man i en källa hittar fel, många och grova, så borde man bli misstänksam inför resten, eller hur? Så är det definitivt för min del. Men andra kan tydligen reagera tvärtom.

Om den omvända Gell-Mann-amnesi som undertecknad har kallas något särskilt vet jag inte. Men nog känns det som grundläggande källkritik, någonstans under tendenskriteriet: En källa som belagts med fel tappar i trovärdighet.




2018-02-20

Kylslagen

Ångskåpsbad med kall, kylslagen eller varm dusch à 1 kr. 50 öre pr bad.
- Stockholms Badanstalt levererade ångbad/dusch hem till dig, DN 23 april 1879

Ordet kylslagen har använts länge, flitigt, och med olika betydelser.
1. kylig
2. tempererad efter att tidigare ha varit kall; om dryck
- Svensk Ordbok

Och här börjar det bli förvirrat:
1) vars temperatur (hetta l. köld) blivit mildrad, tempererad; särsk. om vätska, i sht dryck.
2) kylig, sval, kall; särsk. om luft o. d.
- SAOB: KYLA-SLAGEN

Det "slagna" avser att man slagit i lite dryck av annan temperatur. Men SO:s 2) täcks ju bara delvis av SAOB:s 1). Idag är ett kaffe som fått några droppar sval grädde inte kylslaget, men det har tidigaäre kunnat vara det. Det är dock inte så "enkelt" som att uttrycket muterat till sin motsats (vilket är vanligare än man kan tro), utan ett mångtydigt ord som tappat andra betydelser än SO:s 1).

2018-02-19

Lördagsfråga 502: Ebba

  1. Från Antirock (1978), Ebba Gröns allra första singel.
  2. Ebba eller Æbbe d.y. (för att skilja henne från en tidigare abedissa i Coldingham) är känd för att, när vikingar hotade, skära av sig näsan för att undvika våldtäkt. Det mesta som rör henne är osäkert.
  3. Gustav II Adolf (om han ens var krönt vid den tiden?) och Ebba Brahe, som under en tid i sin ungdom hade, som man säger, en grej.
  4. Låda avsedd att förvara Anna-Greta Leijon i 1977. Kidnappningen planerades av terroristerna i Röda Armé-Fraktionen/Baader-Meinhof och stoppades av polisen. Under aktionen användes kodordet "Ebba grön" (= grip ledaren), vilket året därpå kom att tas upp av ett punkband.
Christian var först att koppla till en Ebba, även om associationer till ett uppmärksammat tävlande i sport inte hade ett dugg med frågan att göra. Totte och Tricky redogjorde för detaljerna.

2018-02-18

Ännu sämre bokmässa?

Svenska Mässan, koncernen där Bokmässan ingår, har med grund i alkohollagen beslutat att det inte är tillåtet att själv ta med eller hantera alkoholhaltiga drycker i lokalerna. Detta gäller för alla mässor som arrangeras på Svenska Mässan, däribland Bokmässan.
- Svenska Mässan skärper reglerna kring alkoholhantering, Boktugg 16 februari 2018

Noga räknat har förbudet egentligen gällt i åratal. Man har bara inte brytt sig om det. Vilket alla vunnit på.

Den som vistats på bokmässan på torsdagen (första dagen) har, när klockan börjat gå mot stängningsdags kl 18, kunnat notera hur bubbel och boxar, snittar, chips och engångsglas börjat dyka upp lite varstans i montrarna. Och när dörrarna stängts så har bokmässan övergått till ett stort mingel. Där har branschfolk hängt i sina och varandras montrar innan det blivit dags att fortsätta kvällen utanför; som allra längst fram till kl 20 då även utställare städats undan.

Vad jag hört är de senaste årens torsdagsmingel ändå bara en skugga av den tid då även de stora förlagen förlade sina mingel till mässgolvet. Sedan flyttade de in i festvåningar och hyrda lokaler, skaffade gästlistor och blev omedelbart lite tråkigare.

Hädanefter så kommer bokmässan att inte bara stänga för besökare kl 18 på torsdagar, utan att stänga helt. Ifall det till äventyrs kommer att finnas tre-fyra montrar vars utställare är beredda att betala krogpriser för att medelst mässans catering förse besökare med rött, vitt m.m., så skulle det ändå bli årets ödsligaste förfest.

Naturligtvis kommer förfesterna och minglen att finnas kvar. De kommer bara att äga rum på andra ställen än mässgolvet: i festvåningar, hyrda lokaler, hotellsviter eller vad man nu hittar på. Dit kommer de med kontakter att hitta, övriga inte, vilket kommer att göra minglen till lika förutsägbara historier som dagens förlagsmingel.

Efter förra årets avslagna mässa, där nazister inne och ute bidrog till att minska antalet besökare med en fjärdedel, så kunde man tro att bokmässan nu var ute efter revansch. Men ifall de inte ändrar sig (en förmåga de visserligen demonstrerat förr) så lär 2018 års bokmässa att bli ännu tråkigare. Vilket ingen vinner på.

2018-02-16

På riktigt eller data?

- HusmanHagberg: Åkerliden i Mullsjö

Bland annat material som cirkulerar i sociala medier så ser man då och då mäklarannonser som folk finner anmärkningsvärda av en eller annan anledning. Det som slog mig här var att flera interiörer såg påfallande artificiella ut, ännu mer än det underbara gröna rummet ovan; jag hade kunnat svära på att de renderats, kanske av samma program som mäklaren tagit fram bilderna på våningsplanen med. Tills jag såg bilderna på en ordentlig skärm och insåg att jaha, hm, det ser verkligen ut så där.

Det var den "faktoida" biten, eller meta-faktoiden: Jag trodde att verkliga bilder var fejk. Sedan finns det naturligtvis en annan anledning att studera ett stycke extremt välbevarat svenskt 1970-tal men den behöver ni som tillhör målgruppen inte få förklarad för er.

2018-02-15

Vad var tulpanmanin, egentligen?

Semper Augustus, en av de märkvärdigaste och allra mest övervärderade tulpanerna att handlas med under tulpanmanin

Wall Street 1929, Kreuger 1930, dotcom ... För de historiskt intresserade Söderhavsbubblan och järnvägsmanin; inom kort lär bitcoin att läggas till raden. Och varje finansbubbla jämförs med bubblornas bubbla: Tulpanmanin.

Vi har alla hört historien, åtminstone i brottstycken. Men hur mycket stämmer?

Utanför kretsen av historiker och mytforskare är det nog få som känner till hur klent källäget är. Den praktiskt taget enda primärkälla som använts är en pamflett av hrr Gaergoedt och Warmondt som gavs ut kort efter att bubblan sprack. Den användes av en viss Charles Mackay i boken med den tidlösa titeln Extraordinary Popular Delusions and the Madness of Crowds (1841), som är anledningen till att tulpanmanin än idag tillhör allmänbildningen.

Anne Goldgar har gjort något som få gjort: Hon har grävt i arkiven och kartlagt tulpanhandeln. Och hon har hittat en hel del som inte stämmer med den spridda bilden. Inte för att jag själv känner igen alla detaljerna hon tar upp. Som att "alla" ägnade sig åt tulpanhandel, eller att mängder av spekulanter tog livet av sig efter kraschen; båda låter mer som senare tiders börskrascher. Eller att lökar kunde byta ägare väldigt ofta, kanske tio gånger om dagen. Men de tyngre myterna hon avfärdar är intressanta så det räcker och blir över. Som att de riktigt övervärderade lökarna utgjorde en mycket liten del av marknaden:
Although it’s true that the most expensive tulips of all cost around 5,000 guilders (the price of a well-appointed house), I was able to identify only 37 people who spent more than 300 guilders on bulbs, around the yearly wage of a master craftsman. Many tulips were far cheaper.
- Anne Goldgar: Tulip mania: the classic story of a Dutch financial bubble is mostly wrong, 12 februari 2018