2011-02-22

Brev från Amerka

Galesburg den 13 juni 1869
ömtt älska föräldrar och mina tjära Syskon Må altid gott dät är Min dagliga Önskan till eder alla. jag får takka eder alla för dätt sista jag war hemma hos eder, ni kan inte tänka hur mykkett jag har sitt sän jag sjeldes i från min Moder wid linsjöpping den 10 Majus då Börde jag min långa resa till Amerka men den 10 juni då upphörde jag min resa så dät war en hell Månad min resa war till amerka ni bad mig att jag skulle skriwa om hur dant dät war på min resa Män det är inte godt för mig att skriwa om alt. jag kom till jöttebörg den 13, så jeck jag däri från den 14 då Geck jag öwer nodsjön till den 17 då kom jag till hull då Geck jag från hull den 18 då jeck jag på järnbana över Änglan till liwerpoll på sama dato då feck jag ligga över i liwerpol i från dän 18 å den 21 så däd war tre dyng den 21 war på fredan då Geck jag på den Stora osian där Geck jag öwer på tollv dyng så jag ankom till nyark den 3 juni Men nu scall jag låta eder wetta att jag hade en God helsa under Wägen som jag har alt att tacka min nådige Gud för att ha en sådan mädgån för jag har intet för lorat för ett öre en gån under hella min Resa. ni må tro att di war allt sjuka på nodsjän så di krekas war på sett håll så war än e geck så war dät likadant så ni Må tro att dät war inte så rolitt altid. jag war på två fatyg dät forsta så feck jag hålla mig mäd Matt själ som ni wiste hemma men när jag geck på dät andra båtten då feck jag matten. Men ni må tro att dät war inte gott för Mig att förtära så dan mat som di har så jag hälst ått min massäk så länge han wade män dät wart snart slut för Mig och lika dant för Moster så när jag kom till nyark då feck jag taga till mina pängar i från nyark å til Galsborg. Män då war di slut så jag är i Galsborg jag geck från nyark den 4 juni på qvällen då komm wi till chekago 9 dennes så dät war fyra dyng där feck vi wara morgon till klokkan 12 på natta innan wi feck resa till Galsborg jag kom till Galsborg när klokan war 8 på torsdagens morgon som war den 10 juni då inträde jag hos Sara å Call Gusta i Galsborg så ni får alt litta på att jag är alt i Amerka och har helsan och mår bra in till skrivande stund nu skall jag tala om för eder wad mitt första arbett war så war det att sätta sig att spisa och andra dan wasket opp min kläder och treje dagen då war jag hos Nils asp och skude så ni kan tro att jag har inte Swårt nu får jag låta eder wetta att jag får wara hos min Gusin Nils asp en måna till jag får mig någnon sjänst dät war alt bra för mig må ni tro för att få lära mig språkkett för dät går inte så qvett att lära sig må ni tro. Jag had så Många daler öwer på min resa så jag sjöfte mig en därs på engelska män nu är alla mina pänninger slut n - -
Nu af slutar jag mäd att Skriwa för däna gån, mäd en Sig helsning från mig till eder alla hellsa till alla min bekanta att jag mår bra Skriw Swar mäd däta forsta Gusta Sara låter helsa till Falvik jag skall låta helsa eder från alla tre asppespörgkare när ni skriwer til mig så låt mi få weta hur ni harret i Swergett Moster Anna hon är i nyark då har 10 dåller i Månaden alla tre

- Sara Mathilda Samuelsson, 21 år från Östergötland, skriver hem från det nya landet

Jag har inte behövt avkoda krumelurerna, utan brevet är hämtat från Lars Ljungmarks Den stora utvandringen (Sveriges Radio 1965). Att tyda orden lämnar jag som en uppgift åt eder. :-) Som göteborgare är det roligt att se att östgötskan verkar ha fått med sig en god lokal beteckning på den staden. En annan favorit är när hon ska glänsa med att ha köpt sig en dress.

Vad som hände med henne efter ankomsten till släkten i Galesburg, Illionois har jag ingen aning om.

5 kommentarer:

Kurt sa...

Folkskolan blev lagstadgad 1942 (i praktiken tog det ca 10år innan det slog igenom fullt ut), utan den hade nog inte Sara Mathilda Samuelsson kunnat skriva detta brev.

Hexmaster sa...

Även om du naturligvis menade 1842 så är det inte mer korrekt. Svensken i gemen kunde läsa och skriva långt tidigare. Det berodde på att prästerna krävde att man skulle kunna läsa katekesen.

Gammal seg faktoid, det där.

Wulfahariaz sa...

Undrar hur det var med katekesen egentligen ... Räckte det inte ofta med att lära sig valda stycken utantill? (Nu var det ett tag sedan jag tittade i en katekes, så det här är alltså mer en fråga än en invändning.)

Hexmaster sa...

Mestadels läste man känd text - vad är det? - Lilla katekesen. Visserligen inte oöverkomligt lång men det var inte bara valda stycken. Det är möjligt att folk med större talang för minneskonst än bokstäver löste problemet på det sättet, men det känns långsökt. Vanligt kan det inte ha varit, garanterat.

Skrivövningar fanns inte i läroplanen men det var det naturligtvis många som fixade ändå.

Slutligen så kanske någon funderat över Saras stavningskonst. Att variera sin stavning var länge helt OK, inte konstigare än att en musiker inte spelar ett stycke precis exakt likadant från gång till gång. När felstavningen infördes i svenskan vet jag inte.

Lena Synnerholm sa...

Jag tror rättstavning infördes gradvis, under loppet av 1800-talet. Läskunnigheten i gamla tider, ska för övrigt inte överskattas. Det är fullt möjligt att dom flesta kunde läsa, i 1600-talets Sverige. Men i brist på skolor gick den situationen, inte att upprätthålla i längden. Samhället förändras ju alltid, även om folk kanske inte märker det. Efter några generationer var det inte många, som verkligen kunde läsa. Förutom överklassen tror jag det var folk, som behövde det i sitt yrke. Andra var nästan alltid analfabeter. När skolplikten infördes i Sverige, utgick undervisningen från, att barnen redan kunde läsa. Vilket dom i regel inte kunde! Någon som kan bekräfta?